I häckningsburarna är det vanligt att man använder fyrkantiga sittpinnar, bland annat för att säkra att honan får ett ordentligt grepp under parningen.

Men till andra ställen är det bättre att använda naturens grenar. De har skiftande tjocklek, det finns gott om dem, och så är det nyttigt för undulaterna att gnaga på dem.

Du kan i stort sett använda grenar från alla lövträd i vårt hemland. Det är grenar från pil, lind, ek, bok, poppel och hassel som bland annat kan användas. Men även frukträden från trädgården kan bidra till undulaternas välbefinnande. Äpple och päron är riktigt bra. Du kan också använda grenar från barrträd, men du skall dock hålla dig borta från idegranen som är mycket giftig. Furu och gran är utmärkta.

Pil, poppel och hassel är de trädsorter som oftast har långa raka grenar om du vill använda dem som sittpinnar. Men du kan ju också nöja dig med at hänga upp ett par grenar i voljären som undulaterna kan leka med eller klättra runt i. Är det blad på, finns det ingen anledning att ta bort dem innan grenen hängs in. Undulaterna får god sysselsättning när de knipsar av bladen.

Det är en god idé att byta ut grenarna ofta. Men du skall dock komma ihåg att inte hämta grenar från träd som växt vid vägar, dessa förorenas med sot och tungmetaller. Har du inte själv träd kan du försöka att få lov att klippa några grenar i skogen.

Använd inte grenar från trädgårdens prydnadsbuskar, de kan vara giftiga för undulaterna.

Källa från: http://undulatsidorna.se